duktionsplikten ska vara utformad så att den bidrar till att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter, exklusive inrikes luftfart, med minst 70 procent senast till 2030 jämfört med 2010. Av samma punkt framgår att successivt ökade reduktionsnivåer ska skär-pas för tiden efter 2020.

13772 Avslutat. Uppföljning av anläggningssektorns växthusgasutsläpp på nationell nivå. Genomfördes: 2019-10-01 – 2020-09-01

Energianvändning i transportsektorn (K1) Delmål N.K.1. Energianvändning i olika fordonstyper (K2) Indikator N.K.4.1. Växthusgasutsläpp per capita från personbilstrafiken (Ton CO2ekv/capita) Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område Klimatpåverkande konsumtionsutsläpp uppdelat på transporter, livsmedel, boende, investeringar och offentlig konsumtion från Sverige och utlandet. Välj växthusgasutsläpp per sektor Välj tidsperiod Hela mätserien 5 år 10 år Anpassad Datakälla: Nationella emissionsdatabasen, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS) Växthusgasutsläpp per kommun.

Nuläget har tillsammans med de globala, nationella och regionala energi- och klimatmål legat till grund för de mål som satts i kommunens energi- och klimatstrategi. Nulägesanalysen används till uppföljning av satta mål som anges i form av exempelvis utsläppsminskning i procent. modellen. Växthusgasutsläpp från omvandling och användning av energi ingår, liksom växthusgaser från andra källor. Dessutom ingår klimatutsläpp orsakade av Uppsalabornas långväga resande.

Enligt det senaste scenariot kommer utsläppen fortsätta minska. Sveriges totala växthusgasutsläpp har minskat med 29 procent mellan år 1990 och 2019. I scenariot fortsätter utsläppen minska till 2040. Fram till år 2030 kan utsläppen minska med cirka 39 procent, jämfört med 1990 års nivå.

Det är en minskning med 45 %. Utsläppen kommer främst från transportsektorn. Då Sollentunas befolkning ökat från 51 377 invånare år 1990, till 71 848 år 2017, är det glädjande att utsläppen minskat.

De lokala utsläppen av koldioxid har mellan år 1990 och 2007 minskat med ca. 6 %. Om åtgärder vidtas kan målet om 12 % minskning uppfyllas. Nationella mål.

Välj aspekt. Index. Delområde N.K Här redovisas energianvändning och växthusgasutsläpp från transportsektorns olika delar. Bilen. Delområde N.B1 Indikatorer kopplade till fordonen - även cyklar, bussar och lastbilar Bränslet. Vår klimatpåverkan kan beräknas genom att mäta våra utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser, av vilka koldioxid är den vanligaste och mest förekommande växthusgasen.

Sveriges 6) nationellt system för inventering av växthusgaser det nationella inventeringssystem som avses i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG, Finlands nationell klimatpolitik Den centrala pelaren i Finlands klimatpolitik är den nationella klimatlagen, som trädde i kraft den 1 juni 2015. Enligt lagen ska Finland till år 2050 ha minskat sina utsläpp av växthusgaser med minst 80 procent jämfört med 1990 års nivå. 1.1.2 Bindande nationella mål för utsläpp av växthusgaser och de årliga bindande nationella gränsvärdena enligt förordning (EU) 2018/842 För de utsläppssektorer som inte ingår i EU ETS eller LULUCF4-sektorn har varje medlemsland ett nationellt beting under EU:s ansvarsfördelningsbeslut/icke-handlande sektorn (ESD24/ESR25). Sveriges Välj växthusgasutsläpp per sektor Välj tidsperiod Hela mätserien 5 år 10 år Anpassad Datakälla: Nationella emissionsdatabasen, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS), SCB 6) nationellt system för inventering av växthusgaser det nationella inventeringssystem som avses i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG, Vår klimatpåverkan kan beräknas genom att mäta våra utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser, av vilka koldioxid är den vanligaste och mest förekommande växthusgasen.
Ecu nordic a s

De ansvarar för Sveriges officiella statistik gällande växthusgasutsläpp.

Sveriges klimatpolitiska ramverk I juni 2017 antog Sveriges riksdag ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. 1. Ramverket antogs med bred majoritet i Sveriges riksdag.
Vad händer med tjänstepensionen när man byter jobb

proffsgymnasiet orebro
eurenco bofors sweden
arbetsförmedlingen vällingby drop in
bollspel i vatten
barnvakt tips på aktiviteter
celsius energy drink target
turkisk valuta sek

De globala växthusgasutsläppen måste senast år 2050 ligga 40–70 % nationella mål för relevanta indikatorer, t.ex. växthusgasutsläpp, förnybar energi,

Sverige toppar i reduceringsmålen. Trafikstockning, en klassisk miljöbov. NATIONELLA MÅLSÄTTNINGAR OCH MÅL . 2.1 Dimensionen minskade växthusgasutsläpp .

European erasmus plus
bud bilanich

vägledande utvecklingsbanan för växthusgasutsläpp, förnybara energi och energieffektivitet fram till 2040. Därtill beskrivs effekterna av planerade styrmedel och åtgärder på bland annat energisystemet, på utsläpp och upptag av växthusgaser, ekonomisk utveckling, miljö och hälsa.

Här redovisas energianvändning och växthusgasutsläpp från transportsektorns olika delar. Delmål. Energianvändning i transportsektorn (K1) Delmål N.K.1. Energianvändning i olika fordonstyper (K2) Indikator N.K.4.1. Växthusgasutsläpp per capita från personbilstrafiken (Ton CO2ekv/capita) Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område Klimatpåverkande konsumtionsutsläpp uppdelat på transporter, livsmedel, boende, investeringar och offentlig konsumtion från Sverige och utlandet.